Jag går upp i (o)kristlig tid, borstar tänderna två gånger om dagen medan jag lyssnar på The Drugs Don't work för den är 5:05 och jag har hört att man ska borsta just så länge någon gång.
Jag tränar på gymmet eller promenerar varje dag och jag inhandlar mat med antioxidanter och järn enligt lista från en kokbok . Jag undviker Kent. Jag klipper naglarna och målar dem i "Bordeaux" med ambitionen att inte låta dem bitas ner.
Jag betalar räkningarna så snart de anländer i min postbox. Jag hör av mig till bovärden och ger honom för första gången tillträde till lägenheten för att laga en kran. Jag låter bli att kolla J:s Twitter.
Jag låter inte vasken täppas igen av rester. Jag söker några servitrisjobb fast jag får känningar av panikångest vid en glimt av annonsen. Jag laddar mitt kamerabatteri. Jag lyssnar på Sommarpratarna. Om jag av en mikroskopisk händelse skulle råka stöta på någon som vill diskutera det.
Jag beställer morgontidning. Jag äter vid bordet och inte i sängen. Jag börjar använda underkläder. Jag slutar gråta. Jag ställer ut vinboxen med ett vänligt meddelande i trapphuset "Varsågod :)".
Jag ringer min farfar för att höra hur det går med titanskruvarna. Jag tittar på vad jag skrivit i min kalender. Jag slutar duscha efter 22:30. Det kan finnas någon student kvar i huset som jobbar tidigt.
När mamma ringer säger jag att jag mår bra. När A ringer säger jag att jag slutat kolla på porr. När mina vänner inte har tid för mig håller jag smakfullt tillbaka min besvikelse.
Jag byter ut The Drugs Don't work mot "A little help from my friends".
